Saker jag hatar med Facebook #6: Aftermath
Jag hade nu tänkt att sammanfatta vad min korta sejour som bloggare har fått för efterföljder.
När jag började skriva så var det främst för att lätta på en bägare som var fylld till bredden med hat. Efter varje inlägg så kände jag mig lättad och kunde så sakteliga se igenom fingrarna med vad folk pysslar med på FB. Det kändes bra. Därefter kom haten tillbaka från er läsare. Och just i den form som jag hade väntat mig. Fantasi- och innehållslöst. De som hörde av sig åkte därför i mucken. Soptunnan. Komposten. Och fy satan vad skönt det kändes. Likt en pormask som ploppar ut. "Pang, sä de!".
Efter denna lättnad så kunde jag så sakteliga börja rensa. Rensa av rang. Jag kommer inte nämna några namn, men jag kan väl kort och gott säga att samtliga flickor som kommenterar andras bilder för att själv få ett "Neeej, det är du som är snIIgg gumman!!!<3<3<3<3" tillbaka, åkte utav bara farten. Ha lite jävla heder i kroppen för helvete.
Därefter stod jag mellan valet och kvalet att behålla människor som jag älskat länge, men som på senare tid har bekännt färg genom att avslöja sig på FB. Det var en svår nöt att knäcka, men jag lät dem få en andra chans.*
Nu har jag 137 vänner kvar. En tre fjärdedels elit. Det känns som en bra summa vänner. Jag vet vilka jag kan lita på och jag har nu kommit upp i den åldern då jag inte är ute med ljus och lykta för att bekanta mig med nya människor. Det överlåter jag åt ödet.
Innan jag kommer få kommentarer likt "Varför tror du att någon skulle vilja vara vän med dig för?" och dylikt så kan du faktiskt bespara dig detta genom att ta bort mig direkt i så fall. Varför tror du att jag skulle vilja vara vän med dig för?
Det som dock överraskat mig mest med den här bloggen är nog alla människor som tjatar på mig om att skriva mer och som håller med mig vad gäller FB och dess användare. Ni vet vad det handlar om. Ni har förstått att mänskligheten är bortom hopp och att FB är en plats för folk med bubblor. Bubblor som absolut inte får spricka. Bubblor som ingen får ta på. För vem vill se hur man är på riktigt?
Jag vill passa på att slänga in ett citat till er som känner er trampade på.
"You're not your job. You're not how much money you have in the bank. You're not the car you drive. You're not the contents of your wallet. You're not your fucking khakis. You're the all-singing, all-dancing crap of the world... You are not special. You are not a beautiful or unique snowflake. You're the same decaying organic matter as everything else."
Ha det RIKTIGT bra.
HataFB
*Fem utav dessa har redan åkt i papperskorgen. Ingen mannamån. Lika för alla.
När jag började skriva så var det främst för att lätta på en bägare som var fylld till bredden med hat. Efter varje inlägg så kände jag mig lättad och kunde så sakteliga se igenom fingrarna med vad folk pysslar med på FB. Det kändes bra. Därefter kom haten tillbaka från er läsare. Och just i den form som jag hade väntat mig. Fantasi- och innehållslöst. De som hörde av sig åkte därför i mucken. Soptunnan. Komposten. Och fy satan vad skönt det kändes. Likt en pormask som ploppar ut. "Pang, sä de!".
Efter denna lättnad så kunde jag så sakteliga börja rensa. Rensa av rang. Jag kommer inte nämna några namn, men jag kan väl kort och gott säga att samtliga flickor som kommenterar andras bilder för att själv få ett "Neeej, det är du som är snIIgg gumman!!!<3<3<3<3" tillbaka, åkte utav bara farten. Ha lite jävla heder i kroppen för helvete.
Därefter stod jag mellan valet och kvalet att behålla människor som jag älskat länge, men som på senare tid har bekännt färg genom att avslöja sig på FB. Det var en svår nöt att knäcka, men jag lät dem få en andra chans.*
Nu har jag 137 vänner kvar. En tre fjärdedels elit. Det känns som en bra summa vänner. Jag vet vilka jag kan lita på och jag har nu kommit upp i den åldern då jag inte är ute med ljus och lykta för att bekanta mig med nya människor. Det överlåter jag åt ödet.
Innan jag kommer få kommentarer likt "Varför tror du att någon skulle vilja vara vän med dig för?" och dylikt så kan du faktiskt bespara dig detta genom att ta bort mig direkt i så fall. Varför tror du att jag skulle vilja vara vän med dig för?
Det som dock överraskat mig mest med den här bloggen är nog alla människor som tjatar på mig om att skriva mer och som håller med mig vad gäller FB och dess användare. Ni vet vad det handlar om. Ni har förstått att mänskligheten är bortom hopp och att FB är en plats för folk med bubblor. Bubblor som absolut inte får spricka. Bubblor som ingen får ta på. För vem vill se hur man är på riktigt?
Jag vill passa på att slänga in ett citat till er som känner er trampade på.
"You're not your job. You're not how much money you have in the bank. You're not the car you drive. You're not the contents of your wallet. You're not your fucking khakis. You're the all-singing, all-dancing crap of the world... You are not special. You are not a beautiful or unique snowflake. You're the same decaying organic matter as everything else."
Ha det RIKTIGT bra.
HataFB
*Fem utav dessa har redan åkt i papperskorgen. Ingen mannamån. Lika för alla.
Kommentarer
Postat av: Kia
Håller med om det mesta i din blogg och vet att även andra gör det. Jag själv kan diskutera detta i evigheter
Postat av: Matilda
Du är bäst!
Postat av: CmonEbba
Hejja hejja!
Trackback
